Församling: 
Ludvika församling
Riksintresse Kulturmiljövården:
Topografi:
I kuperad terräng ligger Klenshyttan väl synlig från riksvägen mellan Ludvika och Grängesberg. Anläggningen är belägen vid Dammsjöns utlopp i Hyttbäcken. Riksväg och järnväg delar det ursprungliga området i två delar men den huvudsakliga verksamheten pågick på östra sidan. Där återfinns flera hyttbyggnader, en välbevarad masugn med kringbyggnad, rostugn, kalkugn samt rester av kanalsystem och fördämningar. Där ligger också byn med såväl äldre bergsmansgårdar från 1700 – 1800-tal som yngre hyttarbetarbostäder från sekelskiftet. Nya bostadshus har uppförts främst NO om byn. Till bergsmansgårdarna, alla av trä, varav två reveterade, hör flera uthus bl.a. loftbodar och stall av putsad slagg. Väster om riksvägen ligger ruiner av en fördämning och platsen för bergsmännens stångjärnssmedja. Ingen hävdad jordbruksmark finns i byns omedelbara närhet men vissa mindre partier hålls öppna av betande hästar.
Kulturhistoria:
Klenshyttan finns belagd på 1400-talet. Matte Arfvedsson skulle då ha bott där enligt uppgifter i Grangärde dombok år 1696. En muntlig tradition gör gällande att Klenshyttans förste bebyggare var en finne, Maggainen, vilken skulle ha bott invid den s.k. Maggaåkern väster om järnvägen. En hytta (nr 15) anlades av två bergsmän Klack ca 1605. 1813 var tretton bergsmän delägare, de flesta bosatta i Klenshyttan men några även i Skeppmora, Gonäs och Enkullen. Hyttanläggningen moderniserades senast 1882 – 1883. En för tiden modern industrimasugn med högre pipa, uppställd på järnbockar och med fler formöppningar uppfördes. Med järnvägen dragen strax intill underlättades kol- och malmtransporterna. Hyttan drevs till 1920. Dessbättre revs inte masugnen efter sista blåsningen. Förhållandevis välbevarad kunde den restaureras 1981 – 1983.
Källor:
Kulturmiljölandskap och bebyggelse i Ludvika kommun. Program för kulturmiljövård.1990. (Provex).