Norrbo

Topografi:
Norrbo har en tydlig karaktär som radby och ligger utsträckt på bergsidan omgärdad av åkermark i öster och skogar på bergets sluttningar i väster. Det omkringliggande odlingslandskapet med åkrar ner mot Bysjön respektive Norrboån ger en vacker utsikt, inte minst över sjön samt mot Grangärde Kyrkby. Uppdelning av bebyggelse och odlingsmark på var sida om vägen är central för byns identitet. Bebyggelsen är lågskalig och har blandad karaktär med både lantgårdar och egnahem. Med några enstaka undantag, exempelvis Norrbo gamla handel, ligger bebyggelsen karaktäristiskt indragen med betydande avstånd från vägen. Utformningen av nyare bebyggelse har tagit hänsyn till de äldre omkringliggande gårdarna. Fritidshusen är integrerade i den övriga bebyggelsen, varför det inte bildas speciella fritidsområden. Byns samtliga industrier finns även de insprängda i den övriga bebyggelsen. Färgskalan är närmast uteslutande faluröda träfasader. Uthus och ladugårdsbyggnader är ofta i liggtimmer, med inslag av slaggsten.

Kulturhistoria:
Norrbos historia sträcker sig ner i medeltid och är i likhet med övriga byar i Grangärde intimt förknippade med järnhanteringens utveckling i Västerbergslagen. Grangärdebygden med byar omnämns första gången i en skrift från år 1360, bevarad på Karolina Redeviva, Uppsala universitetsbibliotek. Bofasta nedsättningar tycks ha funnits i de sydligaste och nordligaste delarna av byn på 1400-talet. Fäbodkulturen inleddes troligen redan under1500-talet. I husförhörslängder från 1650-1665 antecknas drygt 30 familjer i byn, vilka tillsammans utgjorde byns hela befolkning på 150 personer och 1717 registreras 52 familjer och ett invånarantal på 260 personer. Det speciella med ortens historia är att en flyttning av hela byn, till det läge den har idag, påbörjades under 1700-talets senare hälft. Först 1874 drogs vägen om, då den fick sin nuvarande sträckning mellan bebyggelse och åkermark. Under 1900-talet var jordbrukets tillbakagång en generell företeelse i Norrbo samt i hela Sverige. Idag är den pågående igenväxningen av den gamla odlingsmarken ner mot Bysjöns strand och Norrboån det kanske största hotet mot byns ursprungliga karaktär.

Källor:
Kulturvårdsprogram Grangärde 2001. Nils Broströms anteckningar om hur det var förr i tiden.