Palahöjden

Topografi:
Palahöjden är ett samlingsnamn för ett antal spridda finngårdar på en myromgärdad bergkulle i skogslandet mellan Nittkvarn och Strömsdal. Den östligaste gården heter Övre Lövtjärn och ligger omedelbart öster om sockenrået i den flacka omslutningen. Gården omges av böljande ängsmark med strödda lövträd och stora odlingsrösen. Stora arealer f d slåtteräng har hägnas för bete och har delvis fått tätare trädvegetation. Smååkrar kring gården hålls i hävd och hela landskapet andas tidlös frid. Kring ett torp söder om f d järnvägen slås också en hackslog.

Kulturhistoria:
Enligt en sägen skulle platsen allra först ha bebotts av benådade finska rövare, som fått amnesti på Johan den tredjes kröningsdag 1569. Inga fakta tycks emellertid stödja denna skröna. Den centrala bosättningen vid Palahöjden insynades 1621, medan Övre Lövtjärn anlades något senare. Gårdar anlades i det bördiga lidläget som fick namn efter sveden, emedan Palo betyder just brandfält. Palahöjden med Övre Lövtjärn tycks redan från början ha varit en blandat finn- och svenskby och därtill en av finnmarkens driftigaste byar. Efter ett sekel hade torparna i byns fem pörten röjt fram över en kvadratkilometer höland för att kunna föda sina tjugo kor, fem hästar och femtiotalet småkreatur. Det kan därför synas naturligt att man vid Palahöjden idag hittar kommunens intressantaste ängsmarker, framför allt kring Övre Lövtjärn. För gårdens åbor var malm- och kolkörslor till bruket i Strömsdal en viktig utkomstkälla vintertid, innan Säfsenbanan byggdes. Byggnaderna på gården är till stor del äldre och gör hela miljön mycket genuin.

Källor:
Dalarnas ängar och betesmarker. Länsstyrelsen Dalarna. Miljövårdsenheten 1993:1 (Innehåller ängs- och hagmarksinventeringen) Hermansson, J.O. 2000. Naturvårdsobjekt i Ludvika kommun. (Ej publicerad) Ljung, T. 1998. Strövtåg i Ludvika – Natur- och kulturhistoria i tre Bergslagssocknar. Ludvika kommun.