Församling:
Gränge-Säfsnäs församling
Lokal Intresse B kulturmiljövården:
Topografi:
Vid en sluttning ner mot Säfssjön ligger finnbyn Säfsbyn tidigare kallad Säfsen.Läget på en moränsluttning ned mot en sjö är typisk för 1600-talets finntorp. En vacker björkallé leder upp till kyrkplatsen. Här kom finnmarksborna stretande till högmässan nerifrån Stenbrohålet, där tåget stannade. Vid höjden av berget ligger den vitmålade kyrkan med spånklädd klockstapel från 1700-talet. Högst upp på berget ligger prästgården, symmetriskt uppbyggd och med frontespis, klädd med vitmålad panel. Intill kyrkan ligger gammal odlingsmark med en riklig mängd odlingsrösen och sockenstugan. Röda skogsarbetarstugor från 1940-talet kantar byvägen som går upp på berget från rv 245. På sluttningarna åt väster har sportstugor vuxit upp under 1980-talet. Dessa, som samlats i smågrupper ligger fint anpassade i naturen. Enstaka enplanshus förekommer i sluttningen söder om prästgården.
Kulturhistoria:
Säfsbyn tillhör en av de äldsta finska boplatserna i Säfsnäs. Anläggnings- året är okänt men skattläggningen skedde 1630. I början av 1700-talet var den en av de största finnbyarna med 7 hushåll. Finnarna i Säfsen (södra delen av dåvarande Näs socken) hade på den tiden lång och svår väg till kyrkan i Nås. År 1696 anhöll de därför om att få uppföra en egen kyrka i Skifsen, där finnarnas mäktigaste man Zackris Bure bodde. Platsen blev ändrad 1725 till Säfsbyn då kyrkan stod färdig. Kyrkan, som var dåligt byggd, rivdes och en ny kyrka stod klar 1762 under namn av Gustavi kyrka. Klockstapeln förnyades 1778 och en ny prästgård byggdes 1879.
Källor:
Kulturmiljölandskap och bebyggelse i Ludvika kommun. Program för kulturmiljövård.1990.(Provex).